NYA SLOTTET BJÄRKA-SÄBYs HISTORIA

Slottets historia stäcker sig så långt bakåt i tiden som till år 1275 e.kr. då det omtalas att lagmannen Bengt Magnusson var ägare av gården Bjärka.

Bengt Magnusson, var en svensk storman, riksråd (kungens rådgivare) och lagman i Östergötland. Hans far var fogde på Kalmar slott och själv var han morfar till Heliga Birgitta.

Därefter ägs gården av Johan Petersson som var med och byggde Vadstena Kloster men år 1367 köper Bo Jonsson Grip gården. Bo Jonsson är också god vän med Heliga Birgittas son Birger Ulfsson.

Bo Jonsson (Grip), 1335 – 1386, var en svensk väpnare, riksråd, drots och därmed under sin levnad en av de mäktigaste i Sverige näst kungen, Magnus Eriksson, och senare kung Albrekt av Mecklenburg. Hans föräldrar var Jon Tomasson (Grip) och Ingeborg Bosdotter (Natt och Dag).

Bo Jonsson var den störste icke kungliga jordinnehavaren någonsin i Sverige. Hans godsmassa, till största delen bestående av pantlän, omfattade över 1/3 av Sverige och hela Finland. Bo Jonsson som kom från en rik adelssläkt, lånade ut stora summor pengar till kung Magnus Eriksson och när kungen inte kunde betala tillbaka löste han dem istället med jordegendomar. Han kom mot slutet av sitt liv att äga över 1500 lantegendomar runt om i Sverige och byggde flera egna borgar, däribland Gripsholm som var en sätesgård, namngiven efter ätten Grip, och Bjärkaholm vid Bjärka-Säby säteri.

Enligt Vadstenadiariet var Bo Jonsson på sin tid politiskt så stark att ”mot denne kunde inte ens kungen, herr Albrekt, hävda sig i något avseende, fast han ibland försökte”.

När Bo dör 1386 hamnar godset i släkten Bülows ägo. Bos dotter Margareta gifter sig med Detleff Bülow och Detleffs syster Ermegard gifter sig med Margaretas bror Knut. Knut bytte Finland (som hans far ägt) mot Stegeholms Slott medan Margareta och Detleff bodde i Brokind. Deras son Henrik Bülow, blev en mycket förmögen man när han fick ärva mycket av sin morfars Bo Jonssons egendomar. Han dog dock tidigt och saknade bröstarvingar, Brokind och Bjärka-Säby övergick då till hans farbroder Ficke Bülow. Ficke hade tre döttrar. Anna blev abedissa och Beata blev nunna, båda i Vadstena kloster, medan Ermegard Fickesdotter von Bülow, gifte sig med Magnus Bengtsson Natt och Dag. De fick sonen Johan, Johan fick Måns (som förresten blev dubbad till riddare av Gustav Vasa), Måns fick Nils, Nils fick Nils och Nils fick Per ( Per Nilsson Natt och Dag).

Omkring 1630 byggde Per Nilsson Natt och Dag en mer rejäl manbyggnad i sten på godset Säby. Huvudportalen bär årtalet 1632. Portalen pryds också av byggherrens och hans hustrus, Sofia Stenbocks, vapen. När Per Nilsson avled två år senare slutfördes bygget av hans änka. Idag kallas denna byggnad Bjärka Säby gamla slott. En anekdot om Sofias faster som hette Katarina Gustafsson Stenbock, var att hon blev som 17 åring bortgift till Gustav Vasa som då var 56 år. De vigdes i Vadstena klosterkyrka 1552. Drottningens bror, Karl Stenbock, Sofias far, var ståthållare på Kalmar Slott men stod på den förlorande kung Sigismund sida vid slaget vid Stångebro 1598. Kanske var det hans släktskap med Hertig Karl som gjorde att han ”bara” blev dömd till fängelse vid Linköpingsblodbad i mars 1600.

Carl Persson (son till Per Nilsson Natt och Dag) försattes i ekonomiska svårigheter, och pantsatte mycket av sina gods. I slutet av 1600-talet hade Kung Karl XI problem med rikets finanser och gjorde flera reduktioner av adelns och i synnerhet högadelns tillgångar. Detta bidrog till att Carl Person Natt och Dag som hade pantsatt de flesta av hans 70-tal gårdar, efter sin död blev av med godset Säby med omnejd till banken. Riksbanken fick ingen glädje av godset och det köptes år 1701 av Landshövding Germund Cederhielm för 6603 daler.

Germund Cederhielm startade en modernisering av gården och av Gamla slottet. Två nya träflyglar i barockstil med säteritak byggdes på framsidan. Till yrket var han President (chef) vid Göta Hovrätt. Genom flera lyckade köp av gods och en god förvaltning av dessa blev han en ägare av flera säterier (herrgårdar) i Östergötland, Närke och Småland. Sin sista tid bodde han på Charlottenborgs slott i Motala.

Författaren och historikern Carl Fredric Broocman berättar från sitt besök i Säby vid mitten av 1700-talet: ”Märkwerdige Fastigheter äro i Socknen: 1. Sæby, som är gammalt Frälse-Säteri, och ligger en half mil ifrån Kyrkon. Säteriets Caracters-Byggning är af sten, men Flygel-byggningarne af trä, […]. Thertil äro 60 tunnors Utsäde, 800 laß Hö, nog Mulbete, ansenlig Skog, godt Fiske, wacker Trägård med Orangerie, god Humlegård, Djurgård med några Dåfhjortar, Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, en Stål-Quarn, som går med watn, en Såg-Qwarn, och en Kniphammare, hwilken på Cedersbergs Frälse-ägor inrättades år 1736 med Kongl. Bergs-Collegii samtycke af then 9 Martii samma år”

Germunds fru Anna Maria Lewenhaupt förvaltar och bor på Säby Säteri. Deras son Erik Germund gifter sig med Per Nilssons Natt o Dag dotter Catharina Ebba och de får tre söner Carl, Eric och Adam. Adam blir bara 2 år och Eric blir barnlös så det är Germund Carl Cederhielm som för gården vidare. Också Carl är jurist som sin far och farfar och sågs ofta vid Stockholms hov. 1781 anlade han Östergötlands första glasbruk med tillstånd från Kung Gustav III. Glasbruket producerade i huvudsak ofärgat hushållsglas som brännvins-, ättiks- och andra flaskor, vikaraffer, dricksglas och skålar. Förutom ofärgat glas gjordes också grönfärgat, brunt och lila glas. Från omkring 1800 då brukets blomstringstid inträffade, började man även med glasslipning, och tillverkade glas till kemiska apparater. Produktionen höll hög klass, men var förhållandevis liten, och lönsamheten blev dålig. Bland de graverade motiven finns stiliserade blommor, fåglar, druvklasar och sädesax. Det mest typiska för Cedersberg är nog den böjda tulpanen, fågeln som ses lyfta och brukets specialitet figurmotiven. De senare, troligen utförda av Johan Jacob Schmidt, visar exempelvis jägare och stenarbetare. Ett stort antal glasföremål finns bevarade i Nya Slottet och på Östergötlands museum i Linköping. Glasbruket fick läggas ner 1838.

Germund Carls son Germund Ludvig Cederhielm började sin militära bana redan som 15-åring då han utnämndes till officer vid Livdrabantkåren, en militär enhet som särskilt ansvarade för den svenske kungens personliga skydd. På uppdrag och med rekommendation av Kung Gustav III fick han resa runt i Europa och gjorde sig bekant med europeiska hoven. Han blev antagen i fransk krigstjänst och avancerade där till Överste. Väl tillbaka i Sverige tjänade han som Guvernör till prins Oskar (senare Kung Oskar I). Germund Ludvig blev utnämnd till ”En af Rikets Herrar” och tilltalades med ”Ers Exellens”.

(sidan kommer att uppdateras framöver)